You never know

Är helt död i kroppen fast jag bara jobbat 3 dagar den här veckan, kan bero på att jag jobbade 11 timmar och 45 min häromdagen.
Lyckades däcka hårt inatt och sov i 12 timmar, lustigt att det blir så när jag är ledig, sover alltid mellan 10-12 timmar då. Just nu är jag påväg in till stan för att möta Alvaro och hans mamma och pappa. Ska bara njuta och ta det lugnt dom här dagarna jag är ledig.
Känns så sjukt när man sitter på tåget ibland eftersom jag åker förbi Skogås hela tiden, vill bara kliva av och gå hem men vet att mitt "hem" inte finns kvar där. Skulle så gärna vilja se hur det ser ut idag, även om inget skulle likna det jag hade förr.
Känns absurt ibland vad man gick igenom för ett år sedan bara, hur man mådde och vart man står idag. Styrka, hopp och underbara människor har hjälpt mig dit och det enda man alltid ska räkna med är sig själv, endast du sätter gränserna för din egen lycka.
/ Elin


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0