Låt det va som i en film

Det ärligaste jag någonsin kommer kunna vara är från Veronica Maggios låt Snälla bli min.


Dancing on my own

Trött och ledsen,besviken och sårad och tom det är vad jag är.
Ibland är livet en enda berg-o-dal bana och för att saker ska komma upp måste de vara nere på botten, jag sitter på den berg-o-dal banan och åker bara ner hela tiden, ingenting går uppåt förutom att jag lyckades byta jobb eftersom jag behövde en förändring. Jag försöker alltid göra något åt saker och ting, men vissa saker går inte att göra något åt och det enda som behövs är någon som knuffar en framåt, som tror på dig och alltid stöttar hur bitchig,elak och ilsken man än är över en situation så måste man komma ihåg att saker och ting blir bättre, det har inte alltid varit såhär.
Jag är tom inombords, det gör ont och jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig framåt just nu. Jag är en kämpe och jag ger inte upp så mycket vet jag, men fan vad det tar emot, det gör så ont i mig att veta att jag aldrig någonsin kommer få känna samma närhet, det saknar jag mest av allt, jag saknar dig.
Tårarna rullar för fullt, hela morgonen har dom rullat och tankarna snurrar fortfarande på, jag vill ta telefonen och höra din röst men jag får inte. En sista chans är allt jag önskar, allt jag vill för den jag varit under 3 månader är inte jag, jag har aldrig varit så heller och inte du heller.
Det kommer aldrig hända dock det vet jag, du är för bestämd den här gången och tror inte på att man kan förändras men det tror jag för det har inte alltid varit såhär, det vet du med.
Jag sitter med telefonen, ser ditt nummer vill verkligen ringa men det gör så himla ont, jag vill kunna umgås med dig, prata med dig men jag betyder inte samma sak för dig längre som jag brukade göra.
Jag har slut på ord nu, tomheten och tårarna kommer tillbaka och jag vill bara försvinna för en sekund.

Pippi Långstrump

Hej!
Nu har det gått så lång tid sedan jag skrev några rader här inser jag, mycket har hänt och livet har sina upp och nedgångar, tyvärr är det bara nedgångar för tillfället.
Sist jag skrev var det Mars tror jag för då skulle Emelie fylla år, sedan dess har jag hunnit fylla år som firades med middag på ett enormt gott thai ställe, överraskad med hummer limmo som körde oss runt i typ 40 min fram till klubben vi slutade på och allt det fick jag av den person jag älskar mest av allt.
Jag har jobbat arslet av mig på Junibacken men fan vad kul det är, visst vissa dagar vill man skjuta sig själv men jag har nog aldrig lärt mig så mycket och känt sådan glädje av att komma till jobbet, det har varit min drivkraft i 3 månader nu.
Jag har kantats med gupp,så många saker som alltid står i vägen speciellt mina egna känslor och min egen oro inför vad som komma skall, vart jag kommer ta vägen eller hur jag ens kommer komma dit jag vill.
Jag har haft en överlevnads instikt i mig precis som en robot som programerats att stänga av allt, för att inte känna eller orka tänka, jag har gått på auto pilot för att ta mig igenom dagen och där finns det bara en person som drabbats hårdast av det, förlåt för det!
En av mina närmsta vänner Mia har tagit studenten som jag lyckades vara med på i Fagersta, kändes så jävla kul att se den lilla flickan bli en "vuxen" kvinna för tjejen du vet att du kan komma vart du vill, du har drivet i dig och tvivla aldrig på dig själv! Det finns så mycket jag vill skriva men som jag egentligen inte vill skriva om, inte här men jag är nog den enda som läser ändå, min framtida dagbok att se tillbaka på.

På 3 veckor har jag lärt mig en enorm läxa, ta aldrig något för givet, uppskatta och älska varandra för man vet aldrig vad man har tills man förlorat det. Prata med varandra och blotta dig totalt även om det tar emot att säga vissa saker så måste man erkänna sina egna misstag och brister annars kommer du aldrig kunna jobba på dom.
Ha fötterna på jorden och låt ingen trycka ner dig, låt ingen inbilla dig att du är mindre värd än vad du är, och låt ingen komma ivägen för vad du vill, enkelt att skriva svårare att förstå dock.
Se till att veta vilka som alltid funnits där för dig, vilka som alltid stöttat dig och pushat dig framåt, som hjälpt dig genom svåra tider och sett dig lida, som plockat upp dig igen och låtit dig vara sårbar, som intalar dig att du är stark och kan göra vad du vill du måste bara våga tro det själv.
Försök inte bli någon du inte är för det bästa du alltid kommer kunna vara är just dig själv, ha inte bråttom,livet har så mycket mer att erbjuda om man inte stressar, tänk alltid ett steg längre innan du gör något förhastat, be proud be yourself!

Hat,ånger,ilska,tårar,besvikelse, övergiven,rädd,ensam,stolt,glad,positiv,älskad,förvirrad,livsglädje,drömmar,mardrömmar,liten,stor,envis mm. Det är jag, och jag heter Elin, jag vet vem jag är och jag vet exakt vilka som betyder något i mitt liv, jag vet inte vad jag vill här i livet för jag vill så mycket, jag blir livrädd av att inte veta hur länge jag kommer behöva bo såhär, allt slår till nu när jag är som mest sårbar. Jag försöker hålla huvudet högt och gå rak i ryggen men det krävs så lite och då faller jag ihop, stark det är vad alla säger men jag tror snarare att det handlar om överlevnad en kraft för att fortsätta gå, något som får mig på andra tankar, men jag skulle inte kalla det för stark för jag själv tycker att jag är svag. Jag har svårt att säga nej, jag är alldeles för snäll och generös och jag förlåter alldeles för enkelt. Jag tror på att alla förtjänar en andra chans och jag försöker alltid se det bästa hos en annan människa, hur mycket de än sårat mig. Om jag ändå kunde lyssna mer på mig själv och det jag skriver nu t.ex så skulle jag kanske inte behöva gå mellan ilska och sårbarhet, mellan ovisshet och vetandet, men där kommer svagheten in i bilden, för det finns bara en person som gör mig svag på ett positivt sätt, tyvärr är den personen borta.
Jag försöker gå framåt som om livet vore underbart, som om jag är pippi långstrump starkast i världen, jag ler och jag fäller inga tårar tills jag når en punkt då all fakta kommer och knackar på min dörr, Jag är inte den personen jag försöker vara, jag är känslig,gråter för minsta lilla och jag är inte starkast i världen, det är okej att vara sårbar och arg och det är något jag kommer vara ett tag framöver.

Jag har slut på ord i huvudet just nu,måste lägga huvudet på kudden och krama om nallen jag har bredvid mig så jag kan somna, den där jävla nallen. Sov gott / Elin


RSS 2.0