15/2

Dagarna flyter på och det är redan Februari, ett år har gått sedan beskedet kom om flytten från vår gamla lägenhet. Känns helt sjukt att tiden gått så fort sedan sist, kommer ihåg allt i minsta detalj och drömmer gör jag fortfarande, hur jag går in i hallen, genom köket där mamma sitter vid köksbordet och in i mitt rum.
Idag går jag raka vägen in i vardagrummet här hos pappa, sätter mig i soffan och sätter mig framför min dator.
Ett halvår har snart gått sedan jag kom hem hit till pappa och mina bröder, tiden flyger verkligen bara förbi och drömmen om en egen lägenhet känns inte inom räckhåll.
Min vardag består av jobb,jobb,jobb och det är något jag trivs med ändå, försöker ta mig till gymmet lite då och då när jag hittar en lucka för att hålla igång men det är inte heller samma sak som att gå in i ett rum och fyllas av steg,musik och glädje på en dansklass.
Ett dansjobb väntar runt hörnet dessutom för mig, bara dom hör av sig igen så ska vi sätta oss och prata igenom hela upplägget vilket känns kul.

Har varit iväg på en underbar resa med min pojkvän till Gran Canaria, det var verkligen det vi behövde båda två för att komma bort ifrån verkligheten och bara leva.
Något annat jag börjat fundera över är varför jag egentligen skriver här?,
ibland undrar jag vad jag vill med min blogg och vad jag kan skriva om förutom mitt vanliga tråkiga liv som inte är glamorös över huvudtaget.
Vad vill jag med den och vad vill jag skriva om egentligen?
Skit svårt, ungefär som att veta vad man vill bli när man blir stor eller vad man vill plugga.
Det finns många saker som man tänker på som säkert inte kommer ha lika stor betydelse när man bli äldre eftersom av erfarenhet när jag läst saker jag skrivit för några år sedan, tänkt i dagens läge "Lilla Elin, om du ändå visste hur mycket enklare allt blir". Men sånt är livet, funderingar över vad man vill, vart man kommer hamna, men inget av det tänker jag varken oroa mig över eller jäkta fram eftersom framtiden får ta mig dit när den tiden är kommen.

Ett förvirrande inlägg om allt och inget alls känner jag nu, men som sagt ingen märkvärdig blogg utan snarare en inblick i någon annans helt vanliga vardag som inte toppas av dyr shopping eller glamorösa middagar.
En helt vanlig medelklass tjej som jobbar sig uppåt i livet.
/Elin



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0