someone seriously beautiful
Idag har varit en sån där dålig dag, en allmänt jobbig och obekväm dag, men sammtidigt så bra.
Ibland undrar jag varför jag bryr mgi så mycket, varför jag tänker så mycket och varför man inte bara kan stänga av? Jag skulle vilja ha en paus knapp som man kan trycka på när allt känns jobbigt igen, varför kan det inte bara vara enkelt?
Vaknade upp av ett dånande åskoväder, redan där kändes allt lite tungt men jag somnade om och vaknade upp till solsken. Gick till en strand med mina tjejkompisar och satte oss på klipporna, kunde inte låta bli att sätta mig lite längre ner och lyssna på musiken som kom ut ur min telefon, lyssna och titta ut över sjön och fundera.
Tårarna kom efter ett tag och rann ner längs med kinden, ut i sjön och bort med vågorna, jag lät dom rinna tills det tog slut. Ena dagen är jag glad andra dagen är det något som stör mig, idag var en sån dag.
Jag satte mig på klipporna och tittade på mina vänner när de skulle hoppa i vattnet, de övertalade mig att följa med vilket jag gjorde, det är inte likt mig eftersom en av mina största fobier är fiskar,sjö/havsbotten men jag gjorde det, jag simmade ut och jag är så stolt över mig själv, jag övervann en av mina rädslor idag, en av många.
Jag har inga ord över inte just nu, god natt.
"I'm touching hands with someone seriously beautiful
I feel it burning and I know I'm standing far too close"
