Elin's

Dag 5 - Ett ögonblick

Jag har så många ögonblick så det är svårt att välja men jag hade tänkt mig att göra såhär, ett av mina bästa och ett av de värsta ögonblicken i mitt liv.

BÄSTA!
Ett ibland de bästa ögonblicken i mitt liv måste ändå vara när jag i sommras lev upp på scenen på vår Blue Hill avslutning, först ut var vi RecognizeD och körde gärnet, men det bästa ögonblicket var sekunderna efter vårt uppträdande, när vi slog ihop oss med en dancehall grupp och formade gruppen Karma. Känslan,pirret och magiken bakom hela uppträdandet blev äntligen till verklighet och jag glömmer aldrig hur hårt vi kämpade, hur mycket tid vi hade lagt på att göra detta nummer. Blod,svett och tårar är vad vi faktiskt bokstavligen gick igenom, jag har aldrig någonsin känt mig så hemma i en grupp som med denna, det blev min andra familj, min dansfamilj.
Det är ett utav det bästa ögonblicken i mitt liv, att få stå där och uppträda med det vi kämpade så hårt för, det vi trodde på och framförallt att få göra det med kärlek till dansen och respekt för varandra. Att två helt olika grupper med så mycket hat och avundsjuka bakom sig helt plötsligt ett, ett med varandra.
Ord går inte att beskriva men jag vet att vi som var med under dom minuterna på scenen känner förmodligen likadant som jag.




Värsta!
Ett av mina värsta ögonblick i mitt liv vilket det finns precis lika många utav som bra så valde jag när vi i sommras åkte till min pappa, inte för att resan var dålig nej utan för hemvägen gick så tokigt till.
Vårt flyg skulle gå 02.30 från Kos och vi var på plats på flygplatsen redan vid 00.30 och checkade in, gick och satte oss ute och njöt av värmen som är så underbar på natten.
När klockan började närma sig 01.30 så fick vi ett meddelande i högtalaren att vårt flyg inte kunde landa på Kos pga dimman som låg över hela flygplatsen och fick landa på Rhodos så länge, jahapp då var det bara att vänta tänkte vi.
Vid 02.30 meddelar dom att kaptenens flygtimmar tagit slut och dom kommer bli kvar på Rhodos och nästa meddelande skulle vi få kl 05.30, när vi fick veta det så var det typ det värsta som kunde hända då trodde vi eftersom vi blev tvugna att sova på flygplatsen,vi fick lov att hämta en macka och dryck på en Everest kedja, typ som vårt Subway kan man säga.
Flygplatser utomlands brukar ju ha AC vilket gör att det blir kallt inne och varmt ute, vi velade ett bra tag om vi skulle sova inne eller ute men efter mycket om och men så blev det inomhus. Vi raddade upp oss på fyra bänkar och la våra väskor som kuddar som tur var så hade Rebbo packat ner en stor tröja som jag fick krypa in i och sova men jag kunde inte släppa att stackars Mia låg där och huttrade med sina shorts vilket gjorde att jag gick till Taxfreen efter typ 20 min och köpte en sjal och la över henne, men det förstog hon nog inte då.
vid 06.30 vaknade vi upp och hörde i högtalarna att vårt flyg skulle komma kl 11.00 och vi fick hämta en varsin dryck och macka igen, men när vi väl skulle hämta så säger dom att dom inte blivit informerade om detta och allt dom fick ge var en dricka, well well vi tog drickan och gick ut från flygplatsen och satte oss i solen, kunde lika gärna steka på lite innan vi åker.
Under hela tiden så messade jag min pappa och berättade läget för honom, ringde min mamma och bad henne ringa till Norwegian eftersom dom var så dåliga på att ge info om flyget efter ett tag. När klockan började närma sig 10.30 så gick vi in och satte oss i väntsalen, tjejerna titta ut mot banan och jag sa att vårt flyg har inte landat ännu för den står ingenstans men allt man kunde göra var att hoppas att den stog där någonstans, klockan blev 11.00 och inga nya meddelanden, vi väntade en halvtimma och då säger dom att Rhodos flygplats har blivit avstängd pga säkerhetsskäl, ett flygplan stog mitt på banan och snurrade runt bara på värmen från marken har jag för mig. Då bört det loss för oss alla som skulle med det flyget, vi bröt ihop och jag kände verkligen att vi kommer aldrig komma hem nu, jag messade Alvaro och var så ledsen eftersom vi skulle ha setts vid en speciell tid den dagen men fick berätta att jag inte visste när vi skulle komma hem. Det tog 1½ timma innan flyget kom och då var det snabba puckar som gällde på en kvart hade dom fyllt planet och vi var påväg hem, min flygrädsla var som bortblåst helt plötsligt jag kommer ihåg att ja var rädd men jag kände bara en sån lättnad över arr få komma hem igen, vi var hemma i Stockholm runt 16.00 och jag och älsklingen kunde äntligen krama om varandra runt 18.00, flyget var alltså 10 timmar försenat och det tog mig sammanlagt 15,5 timmar att komma hem och när jag såg min mamma så började jag gråta eftersom jag aldrig hade flygit ner till Kos utan henne och bara för att jag gjorde det så hände detta kändes det som.
Det är ett av mina värsta ögonblick faktiskt, att inte veta när man kommer komma hem och all frustration plus sömnbrist och alldeles för lite mat i magen, inte så värst roligt när jag hade kunnat spendera kvällen och morgonen med min pappa och dricka en sista frappé.

Ursäkta fotot men det här var vårt humör på morgonen, och humöret när vi kom hem
,