Öppet sår
Hej allihopa!
Som ni har sett så har min blogg legat nere ett tag, har behövt få ta lite tid för mig själv och inte känna att jag måste skriva något bara för att. Jag kan säga såhär, jag är inte hel ännu och kommer inte vara på ett tag, men jag känner att jag behöver skriva av mig lite. Jag går runt här varje dag och försöker ignorera och koncentrera mig på saker som gör mig lycklig, dock kommer samma problem så fort jag kommer innanför min dörr. För mig känns det som om jag går runt som ett öppet sår, som egentligen skriker men i tystnad.
Så himla svårt att förklara och jag vill absolut inte skriva vad som händer i mitt liv, iallafall inte nu.
Under dessa dagar har jag spenderat tid med mina vänner, vart hos Alvaro som vart ett enormt stöd och tillägnat en stor del till jobb och dans. Men jag har kommit till insikt med att så som jag lever idag är inte något som gör mig lycklig, jag stampar på samma ruta, jag kommer inte vidare så jag har bestämmt mig för att söka nytt jobb och börja i den ändan. Dansen för mig är det viktigaste jag har, där får jag släppa taget, glömma för några sekunder och bara vara den jag är.
Jag vill bara att ni ska veta att jag kommer skriva lite titt som tätt, ska försöka ta lite bilder under dagarna som kommer nu. Nu ska jag lägga mig och kolla på 2½ Men och längta mig bort till sommaren, längtar efter min pappa och mina syskon, ja hela släkten. Ni får ha det bäst så länge, och håll tummarna för mig för imorgon ska jag nämligen ringa ang ett av jobben jag sökt.
Love /Elin
